Älskade ni

När jag bor här, så, det är svårt att vara ifrån alla. MEN idag kan man ha kontakt via sociala medier och hålla varann uppdaterade - facebook, bloggar, instagram, mail, skype, telefon osv osv osv.
Men någon jag inte kan ha den kontakten med är min minsta systerson, min gudson. Och såklart man kan försöka prata i telefon, använda skype.. men det blir ändå inte samma sak. Inte med en treåring.
Jag har varit med från han såg denna värld första gången tills nu, sett hur han utvecklats och varit med i hans vardag. Jag har sett glädjen i hans ögon när han kikar ut genom fönstret för att se en traktor, eller när jag frågar om vi ska åka och köpa glass. Jag har sett hans entusiasm när han visar mig hur man bygger en robot, eller när han förklarar för mig att spöket inte är farligt för "jag är här med dig moster", eller när han fått köra "rallybilen" för första gången.. Jag har sett sorgen i hans ögon när någon åkt eller när godiset tog slut, jag har sett hans ilska när något inte går som han vill, jag har sett hans envishet när han kämpat för att få som han vill - när det var hans tur att styra bilarna på rallybanan eller när han vill att jag ska sjunga gangman style istället för alla andra låtar. Vi har läst olika böcker, många gånger samma bok - men alltid lika intressant. Vi pekar, skrattar, funderar, diskuterar och fantiserar. Efteråt har jag fått godnattkramen och de bästa orden man kan höra: "Jag älskar dig" och då har jag fått orders om att sitta på golvet tills han somnat. Fast ibland har jag fått gå också. Vi har suttit i soffan och tittat olika barnprogram, där han förklarar för mig vad som händer på största allvar. Och alla gånger vi har suttit i bilen har vi diskuterat både det ena och andra, eller så har vi haft sång-stund. Vi har suttit i tältet och gömt oss för monster och vi har "druckit kaffe på abc".

Ja, jag skulle kunna skriva en evighet. Men vad som är pointen är att jag missar allt det här, jag missar hans vardag, hans framsteg, hans utveckling och allt.
Och min älskade systerdotter, vi kan såklart ha kontakt via sociala medier men jag vill ju kunna vara där för henne, jag vill kunna åka på hennes konserter och se henne uppträda - för hon gör mig så otroligt stolt varje gång.

Jag älskar er av hela mitt hjärta och jag saknar er så det gör ont! Att vara er Moster är det bästa och viktigaste för mig.