Home sweet Home

Som jag skrev i helgen blev jag sjuk, så ganska sent på lördagskvällen bestämde jag mig för att åka hem fem på morgonen nästa dag, samtidigt som pappa skulle åka. Så jag har levt på alla möjliga värkmediciner hela helgen för att orka.

Känns så bra att vara hemma, få bo sambo med min älskade sambo igen o. ha nära till mina nära o kära! Haha. Även fast jag inte kunnat träffa alla än på grund av min äckliga influensa. Blir GÄLIN på det här,  hostar sönder mina lungor varannan sekund och ingenting hjälper, kan inte röra mig utomhus för då kan jag varken prata, andas eller röra mig på grund av smärtan i halsen. Men igår åkte jag på läkarbesök och fick antibiotika, så förhoppningsvis blir det bättre snart!

Sjukstuga

Halihalå!

Jag har gått o blivit sjukare än sjukast såhär på några sekunder, ungefär. Igår kväll fick jag hög feber och blev förkyld, hade haft en envis och äcklig hosta hela dagen men inget annat märkte jag av före kvällen. Nu kurerar jag mig med finrexin för jag måste vara på topp ikväll, för utställningen. Kunna prata utan röst osv. Och så himla synd att jag blev såhär sjuk när pappa är här.

Ja, det var min klago-stund!

It's Friday!

Klockan närmar sig det magiska klockslaget på Fredagar - klockan 14.00. Då vi slutar.
Idag har vi förberett inför morgondagen då vi har öppet hus, vi som går allmän har gjort presentationer av vårt arbete som besökarna får läsa o ställa frågor om (Hållbar utveckling), skapande gör isskulpturer, mode-linjen ska ha catwalk och musiklinjen ska uppträda!

Och igår kom pappa hit. Då bjöd jag på pizza, heheee.. Nu efter jag slutat ska vi åka in till Sundsvall för att besöka b.la. Nordens största Motorcykelbutik, roligt! Jag vill gärna fylla 24 och ta det kortet också.

Om exakt en vecka är jag på väg hem, ååh så glad!!! I'm so excited.

Sist men inte minst önskar jag alla en riktigt trevlig, mysig och härlig alla hjärtans dag!

Älskade ni

När jag bor här, så, det är svårt att vara ifrån alla. MEN idag kan man ha kontakt via sociala medier och hålla varann uppdaterade - facebook, bloggar, instagram, mail, skype, telefon osv osv osv.
Men någon jag inte kan ha den kontakten med är min minsta systerson, min gudson. Och såklart man kan försöka prata i telefon, använda skype.. men det blir ändå inte samma sak. Inte med en treåring.
Jag har varit med från han såg denna värld första gången tills nu, sett hur han utvecklats och varit med i hans vardag. Jag har sett glädjen i hans ögon när han kikar ut genom fönstret för att se en traktor, eller när jag frågar om vi ska åka och köpa glass. Jag har sett hans entusiasm när han visar mig hur man bygger en robot, eller när han förklarar för mig att spöket inte är farligt för "jag är här med dig moster", eller när han fått köra "rallybilen" för första gången.. Jag har sett sorgen i hans ögon när någon åkt eller när godiset tog slut, jag har sett hans ilska när något inte går som han vill, jag har sett hans envishet när han kämpat för att få som han vill - när det var hans tur att styra bilarna på rallybanan eller när han vill att jag ska sjunga gangman style istället för alla andra låtar. Vi har läst olika böcker, många gånger samma bok - men alltid lika intressant. Vi pekar, skrattar, funderar, diskuterar och fantiserar. Efteråt har jag fått godnattkramen och de bästa orden man kan höra: "Jag älskar dig" och då har jag fått orders om att sitta på golvet tills han somnat. Fast ibland har jag fått gå också. Vi har suttit i soffan och tittat olika barnprogram, där han förklarar för mig vad som händer på största allvar. Och alla gånger vi har suttit i bilen har vi diskuterat både det ena och andra, eller så har vi haft sång-stund. Vi har suttit i tältet och gömt oss för monster och vi har "druckit kaffe på abc".

Ja, jag skulle kunna skriva en evighet. Men vad som är pointen är att jag missar allt det här, jag missar hans vardag, hans framsteg, hans utveckling och allt.
Och min älskade systerdotter, vi kan såklart ha kontakt via sociala medier men jag vill ju kunna vara där för henne, jag vill kunna åka på hennes konserter och se henne uppträda - för hon gör mig så otroligt stolt varje gång.

Jag älskar er av hela mitt hjärta och jag saknar er så det gör ont! Att vara er Moster är det bästa och viktigaste för mig.

en bild säger mer än tusen ord

Idag har jag inget speciellt att skriva om, så ni får en hel del telefonbilder istället!

           
               
Saknar 

This is my day

Vilken trevlig födelsedag. Eller ja, början var väl inte världens roligaste - alltså att spendera sin dag i skolan. Men det gick väldigt bra för mig, till och med i matematiken. Och jag vann en biljardmatch, det ni. Händer typ aldrig. 
Ikväll åkte jag med Bettan på middag till en Thai-restaurang, vilket var riktigt gott. Blev också bjuden på glass som vi satt och mumsade på i bilen. Tusen TACK fina vän för ikväll, det var så roligt! 

Fick också ett doftljus av henne, som sommar i en burk. Härligt! Har också fått två brev, båda med smycken i. Ah, vilken lycka. Det ena var från mamma och pappa och var ett armband, det andra från Älskling med ett halsband. Så otroligt fina båda två! Kan visa bild sen. TACKSAM är ordet! Och man blir ju så rörd av alla fina grattis-ar. Från mina älskade där hemma till bekanta på Facebook. PUSS TILL ER ALLA!

Goodnight
xoxo 21åringen

The weekend

Min helg har varit lugn men bra. Jag har fått sova ut, vilket jag veeerkligen behövde. H-e-r-r-e-g-u-d så trött jag varit den här veckan, som en zombie. Ja, faktiskt.

I lördags spenderade jag kvällen med Bettan! Vi lagade tacos, tittade på melodifestivalen, pratade, skrattade och åt semlor. Helt jävla galet alltså. Haha, nä men det var så roligt. Det gör vi om! :)


The one and only picture! Haha.

Ett år äldre - ny blogg

Det blev åter igen en ny blogg för min del, jag är en person som lätt tröttnar.. på det mesta. Dessutom tycker jag blogspot är tusen gånger enklare!

Nu är det inte många minuter kvar tills jag blir 21 år.. Tänka sig. Jag var nyss 16 och blekte sönder mitt hår, festade genom att sitta i en bil tills morgonen och var olyckligt kär.
Som min blogg heter: "Time flies but you're the pilot" Tiden flyger verkligen iväg men det gäller att styra åt rätt håll. För några år sen sa jag att jag ska vara mamma när jag är 21, jag ska också ha det "perfekta jobbet" och jag ska bo i Sverige. Ja.. en av de sakerna stämmer ju faktiskt in idag. Jag har ju alltid sagt att jag vill bli en ung mamma, men ju äldre jag blir desto mer inser jag att jag inte är redo, än. Något perfekt jobb har jag ju inte heller, men nu vet jag vad jag vill bli och jag är på rätt väg. Det är två helt olika yrken jag drömmer om, hoppas att jag lyckas med båda. Och det kommer jag att göra, så det så.

När jag var 17 träffade jag Aku, herregud. Det känns ju som tusen år sen.. Men ändå inte. Tänk vad lite man vet när man är så ung.. som jag nu då, var säker på att jag ska vara mamma vid den här åldern, ha livet på klart och allt det där.



















































Ja, det var några bilder från min ungdom. Haha!!